Upptäck vår

Historia

Eketorp I
År 300-400

Under romersk järnålder, 0-400, är Öland rikt tack vare att ölänningar bedrev handel med romarna och även jobbade i den romerska armén som legosoldater. Men välstånd och rikedom är inte bara bra för det lockade till sig Plundrare.  Behovet av att kunna skydda sig och sina värdesaker blev akut.

Placering av borgen

När befolkningen som bodde i den sydligaste bygden på Öland skulle bygga en ringborg på 300-talet, placerade de den på en utskjutande udde i den intilliggande våtmarken. Våtmarken  finns inte längre eftersom den dikades ut på 1800-talet.

Placeringen var idealisk, eftersom den både gav tillgång till vatten och samtidigt gav skydd vid ett eventuellt anfall. I våtmarken har offerceremonier hållits sedan början av vår tideräkning, vilket fynd av häst- och svinskallar visar.. Det verkar alltså som att det kan ha varit våtmarken som bestämde var man skulle placera borgen.

Borgbygget

Eketorp I:s storlek och bebyggelseplan var inte slumpmässig. Måtten i borgen utgår från en romersk aln på 47 cm som ölänningarna lärt sig att räkna med i romarriket. Längs en cirkel med en diameter på 60 alnar, ca 57 meter, har 23 tomter  placerats ut. 22 tomter till hus och en till porten.  Träporten i sydväst satt på på den 3,4 m breda ringmuren. Husen verkar ha haft sadeltak som burits upp av två rader stolpar och stenväggar.  Husen har konstigt nog både saknat vägg inåt borgmitten och eldstad. Inne i museet finns en fin modell av Eketorp I, II & III.

Användning

Arkeologerna har funnit få fynd från Eketorp I.  Detta kan bero på att borgen bara användes sporadiskt under rätt kort tid och att det mesta av fynden försvann vid utbyggnaden till Eketorp II. Detta gör att det är svårt att helt förstå hur den användes. Förutom att erbjuda skydd vid anfall, kan här ha hållits ting, marknader, fester samt religiösa ceremonier.

Eketorp II

400-650

Oroligheterna på kontinenten i början av folkvandringstiden, 375-550, märktes även av uppe i norr. Stora folkmängder flyttade på sig och sökte bl.a. nya bosättningar. Detta är den troliga anledningen till att man under folkvandringstiden byggde ringborgar över hela Öland. Idag finns det 15 fornborgar finns kvar på ön men säkerligen har det funnit uppemot 20. De flesta av fornbogarna är byggda mellan 300-600.

Återuppbyggnaden

Oroligheterna gjorde att invånarna runt Eketorps borg behövde bygga en större borg som kunde ge ett mer permanent skydd. De började med att bygga en ny större ringmur, som ökade borgens diameter med 23 meter till 80 meter, viket fördubblade borgens yta till 5000 m2. För att få skydd under utbyggnaden så restes först en provisorisk, relativt tunn mur och därefter flyttades hela muren ut. I den nya muren fanns som tidigare en öppning åt sydväst. På grund av det ökade antalet människor och vagnar, djur m.m. som skulle rymmas inom borgen, krävdes en större port i norr och en mindre i öster. När ringmuren stod klar var den 4,8 meter hög, 5 meter bred med en nästan lodrät utsida och trappstegsformad insida. Precis som muren på Ekertorps borg ser ut idag.

När man tittar på Eketorps II:s bebyggelse är det uppenbart att bebyggelsen, precis som på Eketorp I, varit noga planerad för att maximalt nyttja ytan. Radiellt lagda hus, som ligger vägg i vägg längs ringmuren, samt ett kvarter i mitten med två parallella husrader. Man kan faktiskt tala om Sveriges första radhusbebyggelse, inrymt på ca 5000 m2, vilket är ungefär samma yta som 6 villatomter idag.

Husen

Innanför borgmurarna byggdes totalt 53 hus. 39 hus utefter själva ringmuren, 13 hus i centralkvarteret  samt ett fristående hus i nordost. Det uppskattas att cirka 150-200 människor bott och verkat på borgen, fördelat på uppskattningsvis 15 gårdar. Man flyttade alltså in hela sina gårdar med människor, djur, vagnar, verktyg m.m.  Så det kan inte funnits inte mycket fria ytor inne borgen. Det är lätt att föreställa sig hur trångt och ohygieniskt måste varit. Eketorps borg har gått från en plats för tillfälliga besök till att få permanent befolkning, en befäst bondby.

Hustypen man bygger är en väl beprövad husmodell och troligen mycket lik den som fanns hemma på gården. Förutom att husen var mindre så var den stora skillnaden att dörren här satt på kortsidan istället för på långsidan.

Flera öppna ytor fanns inne i borgen. Den största som var belägen i väster, där ni står nu, och  utgjorde borgens huvudsakliga samlingsplats. Mitt på den låg troligen en hednisk kultanläggning där man hittat 15 guldgubbar.

En brunn är belägen i borgens östra del och utanför den fanns ett vattensamling. I den har man funnit rester av måltider som ingick i årets hedniska blot.

Det dagliga livet

De många smyckefynden man hittat visar att invånarna varit måna om sitt utseende. Invånarna hade det dessutom tillräckligt gott ställt för att kunna köpa eller låta tillverka konstnärligt utformade smycken. Fynden visar att de som bodde på Eketorps borg har helt klart tillhört de mer välbärgade. Cirka 5000 föremål har påträffats från Eketorp II. Det är många fynd men merparten av vardagsföremålen har försvunnit.  Eftersom de var av trä, läder och textil har de förmultnat och inte lämnat några spår efter sig.

Slutet

Någonstans mellan 650-700-talet tycks borgens funktion som försvarsborg ha upphört även om våtmarken kom att användas för  olika typer av offerritualer till en bit in på 1100-talet.

Borgen överges och människorna flyttar åter hem till sina gårdar runt om i bygden. En teori är att införseln av guld som skapat välståndet nu hade upphört. I och med västroms fall 476 förlorade ölänningarna möjligheten till fortsatt handel och arbete som legosoldater. Detta har i sin tur lett till de ovälkomna besöken upphörde. Borgens tid som försvarsborg för sydölänningarna var för alltid över.